Projektbeskrivning: Öppen svensk valkompass

Arbetsdokument för att vägleda projektets inriktning. Det beskriver varför produkten bör finnas och vilka principer som ska styra den — inte en färdig implementation.

Bakgrund

Traditionella valkompasser utgår ofta från ett antal aktuella sakfrågor och räknar sedan fram en sammanlagd matchprocent mellan användaren och olika partier eller kandidater.

Det är lätt att tolka resultatet som ett mått på allmän politisk eller ideologisk närhet. I praktiken visar det främst hur lika användaren och partierna har svarat på just de frågor som valts ut. Frågeurvalet, antalet frågor inom olika områden och modellens viktning får därför stor — men ofta otydlig — betydelse för resultatet.

En person kan exempelvis stå mycket långt till vänster i ekonomiska frågor men samtidigt dela uppfattningar med högerpartier inom migration, rättspolitik eller kulturfrågor. En enda matchprocent kan då dölja den viktigaste informationen: att profilen är politiskt korsande och att inget parti ligger nära i alla centrala dimensioner.

Projektets utgångspunkt är därför att en bättre valkompass först bör försöka förstå användarens bredare politiska värderingar, därefter vad användaren prioriterar och först sedan jämföra konkreta sakpolitiska uppfattningar.

Produktidé

Bygg en öppen svensk valkompass som hjälper användaren att förstå sin politiska profil och sitt avstånd till partierna i flera dimensioner.

Kompassen ska inte primärt svara:

Vilket parti matchar dig bäst?

Den ska i stället hjälpa användaren att förstå:

var hen befinner sig i olika politiska dimensioner,
vilka frågor och värderingar som väger tyngst för hen,
var hen står nära respektive långt från varje parti,
varför ett visst parti hamnar närmare än ett annat,
när inget parti egentligen erbjuder en särskilt nära helhet.

Metoden, frågorna, partiernas positioner och beräkningarna ska vara öppna och möjliga att granska och återskapa.

Övergripande mål

Ge en mer rättvisande bild av politisk närhet än en enda matchprocent.
Skilja mellan grundläggande ideologi, personliga prioriteringar och aktuella sakfrågor.
Göra korsande politiska profiler begripliga.
Visa betydande konflikter i stället för att låta många mindre likheter dölja dem.
Vara transparent med vad modellen mäter, hur den räknar och var underlaget är osäkert.
Skapa ett öppet underlag som andra kan granska, ifrågasätta, förbättra eller återanvända.
Komplettera Partidata och Valsedel som en del av ett bredare ekosystem för öppen svensk valinformation.

Icke-mål

Att ge ett auktoritativt besked om vilket parti användaren bör rösta på.
Att påstå att en viss uppsättning politiska dimensioner är objektivt sann eller fullständig.
Att dölja komplexitet bakom en skenbart exakt procentsiffra.
Att bygga kandidatmatchning, strategisk röstning eller valprognoser i projektets första fas.
Att automatiskt tolka partiprogram eller skapa politiska positioner med AI utan mänsklig och transparent granskning.
Att från början lösa alla valnivåer, lokala frågor och specialfall.

Grundläggande produktprinciper

Börja med ideologi

Kompassen bör börja med breda och relativt tidlösa frågor om politiska värderingar. De ska försöka fånga underliggande synsätt snarare än bara inställningen till ett förslag i årets valrörelse.

Möjliga dimensioner att utforska är exempelvis:

ekonomisk jämlikhet och omfördelning kontra marknadsorientering,
individuell frihet kontra ordning och auktoritet,
universalism och internationalism kontra nationell avgränsning,
decentralisering kontra central styrning,
ekonomisk tillväxt kontra ekologiska begränsningar,
samhällsförändring kontra social och kulturell kontinuitet.

Dimensionsmodellen ska ses som en uttrycklig och versionshanterad hypotes. Den behöver granskas, testas och kunna förändras.

Fråga vad som är viktigt

Alla politiska skillnader är inte lika betydelsefulla för varje person. Användaren bör därför få ange hur viktiga olika dimensioner eller politikområden är.

Det ska också gå att markera att en fråga eller dimension är avgörande. En stor konflikt inom ett sådant område ska inte kunna försvinna bara för att användaren och partiet håller med varandra i många mindre frågor.

Använd sakfrågor för att precisera

Konkreta sakfrågor behövs, men de bör komma efter den ideologiska kartläggningen. Deras roll är att precisera profilen och visa hur grundvärderingar tar sig uttryck i faktisk politik.

Det bör finnas en tydlig skillnad mellan mer varaktiga politiska vägval och förslag som är specifika för en viss valrörelse.

Visa flera avstånd

Resultatet ska i första hand visa avstånd per politisk dimension och område. En sammanvägning kan behövas för att ordna eller överblicka resultaten, men den ska vara sekundär och alltid kunna förklaras.

Produkten bör undvika språk som ”73 procent match”. Sådana tal antyder en precision och endimensionalitet som modellen inte har. Använd hellre begrepp som:

politiskt avstånd,
relativ närhet,
betydande skillnad,
grundkonflikt,
otillräckligt underlag.

Den sammanvägda vyn är samtidigt den som flest användare — och medier — kommer att sprida vidare. Den bör därför designas tidigt och med samma omsorg som dimensionsvyerna, så att den bär förklaringen med sig i stället för att i praktiken reduceras till en vinnare.

Tillåt ett ärligt icke-resultat

Kompassen måste kunna säga att inget parti ligger särskilt nära användaren totalt. Det är ett legitimt och potentiellt mycket värdefullt resultat.

Den bör också kunna visa att användaren står nära ett parti i en dimension och ett annat parti i en annan, utan att tvinga fram en enkel vinnare.

Gör metoden till en del av produkten

Användaren ska kunna förstå varför resultatet blev som det blev. Frågor, viktning, beräkningar och partipositioner ska inte vara en svart låda.

Metodsidan bör vara en central produktvy, inte bara teknisk dokumentation vid sidan av.

Önskat användarflöde

1. Grundläggande värderingar

Användaren svarar på breda ideologiska frågor som tillsammans ger en första multidimensionell profil.

2. Prioriteringar

Användaren anger vilka dimensioner och politikområden som betyder mest och kan markera eventuella avgörande konflikter.

3. Sakpolitik

Användaren tar ställning till mer konkreta politiska frågor. Dessa fördjupar och nyanserar profilen i stället för att ensamma definiera den.

4. Resultat och förklaring

Resultatet visar:

användarens profil i flera dimensioner,
avståndet till varje parti inom varje dimension,
de viktigaste likheterna och skillnaderna,
eventuella grundkonflikter,
hur prioriteringarna påverkade helhetsbilden,
var data saknas eller är osäker.

Användaren ska kunna öppna ett parti och se vilka svar, positioner och källor som ligger bakom jämförelsen.

Metodisk riktning

Den exakta scoringmodellen ska utvecklas och testas som en egen del av projektet. Följande riktning bör styra arbetet:

Användaren och partierna placeras i samma multidimensionella modell.
Varje dimension beräknas separat innan något vägs samman.
Användarens uttryckliga prioriteringar avgör dimensionernas relativa betydelse.
Antalet frågor inom ett område får inte oavsiktligt bli samma sak som områdets vikt.
Ideologiska frågor bör väga tyngre än enskilda aktuella förslag, men den exakta balansen är en öppen metodfråga.
Överhoppade eller saknade svar ska behandlas som okända, inte som neutrala.
Partier med bristfälligt underlag ska visas som osäkra, inte få ett artificiellt bättre eller sämre resultat.
En eventuell sammanvägd distans ska kunna brytas ned så att användaren ser varje del av beräkningen.
Modellens känslighet för frågor, vikter och dimensionsval ska kunna analyseras öppet.
Effekten av en markerat avgörande dimension (veto- eller dominansmekanik) är metodologiskt svår och bör studeras som ett eget, tidigt metodarbete eftersom den påverkar hela scoringmodellen.
Kombinationen av överhoppade svar och osäkra partipositioner ger snabbt glesa data. Hur ofta jämförelser slutar i ”otillräckligt underlag” bör simuleras tidigt, så att ärlighet om osäkerhet inte gör produkten tom.

Metodarbetet bör bygga vidare på den befintliga forskningen om valkompasser (Voting Advice Applications), där frågeurval, kodning av partipositioner och sammanvägning är väl studerade problem — bland annat kring verktyg som Wahl-O-Mat och Kieskompas.

Frågor och partipositioner

Frågornas kvalitet är viktigare än deras antal. De bör utvecklas och granskas med fokus på begriplighet, balans och vad de faktiskt mäter.

Frågebatteriet bör valideras empiriskt innan skarp användning: pilotdata bör pröva att frågorna faktiskt mäter de dimensioner de är avsedda att mäta, till exempel genom faktoranalys.

Partiernas positioner bör i första hand komma från deras egna svar på samma frågor. När det inte är möjligt kan officiellt beslutad politik, valmanifest och partiprogram användas, men kodningen måste då vara transparent.

Varje position bör kunna följas tillbaka till:

en källa,
ett datum,
hur positionen bestämdes,
vem som gjorde bedömningen,
eventuell osäkerhet eller oenighet.

Det ska vara tydligt när en position är partiets eget direkta svar och när den har tolkats ur ett dokument.

Insamling och kodning av partipositioner är sannolikt projektets största enskilda arbetsinsats — ett redaktionellt åtagande snarare än ett tekniskt. Partier svarar inte alltid på förfrågningar, och kodning ur dokument är både arbetskrävande och omstridd, särskilt på ideologisk dimensionsnivå. Detta bör vägas in i planering och resurssättning från början.

Styrning och redaktionellt ansvar

Öppen kod och öppna data räcker inte för trovärdighet. Det som avgör förtroendet är vem som beslutar vilka frågor som ingår och hur partipositioner kodas. Etablerade valkompasser lånar trovärdighet från mediehusen bakom dem; en öppen kompass måste i stället bygga den genom transparent process och dokumenterade beslut.

Innan en skarp version publiceras behöver projektet därför en beskriven styrningsmodell som besvarar:

vem som har redaktörsansvar för frågebatteri och kodning,
vilka kriterier som gäller för att en fråga eller partiposition ska ingå,
hur partier och externa granskare kan invända mot en kodning, och hur invändningar hanteras och dokumenteras,
hur metodens oberoende skyddas i den processen.

Öppenhet och reproducerbarhet

Följande ska vara offentligt och versionshanterat:

dimensionsmodellen,
samtliga frågor,
partiernas svar eller kodade positioner,
källor och bedömningsunderlag,
viktning och scoringmetod,
kod som räknar fram resultatet,
kända begränsningar och metodförändringar.

Det ska vara möjligt för en utomstående att använda samma version av frågor, data och metod och återskapa samma resultat.

Publicerade versioner bör inte ändras i efterhand. Rättelser och metodförändringar bör ge en ny, tydligt identifierad version.

Integritet

Politiska åsikter är känsliga personuppgifter enligt dataskyddsförordningen (GDPR, artikel 9). Utgångspunkten är därför:

alla beräkningar sker lokalt i användarens klient,
inga svar eller resultat lagras eller skickas till någon server som standard,
en eventuell funktion för att spara eller dela en profil ska vara ett uttryckligt aktivt val, med tydlig information om vad som lagras,
eventuell insamling av anonymiserad statistik ska beskrivas öppet och gå att välja bort.

Att kompassen inte behöver veta något om användaren är både en juridisk nödvändighet och ett produktlöfte som hör ihop med projektets öppenhetsprofil.

Förhållande till Partidata och Valsedel

Partidata

Partidata bör vara grundkälla för partiernas identitet och annan etablerad valdata. Valkompassen ska inte skapa ett parallellt register över namn, partikoder och valdeltagande om dessa uppgifter redan finns där.

Partidatas stabila partiidentiteter gör att valkompassens positionsdata kan kopplas till samma partier över namnbyten och olika val.

Valkompassen ansvarar däremot för en annan typ av data:

dimensioner,
frågor,
partiernas politiska positioner,
källor och kodning,
scoring och metodversioner.

Valsedel

Valsedel har ett annat syfte: att utforska hur väljaren kan uttrycka rangordnade val. Någon direkt integration behöver inte ingå från början.

På längre sikt kan projekten ändå dela identiteter och valkontext. En möjlig kedja är att användaren först utforskar sin politiska profil i Valkompassen och därefter tar med sig ett informerat, eventuellt rangordnat val till Valsedel.

Första produktfasen

Den första fasen bör visa att grundidén fungerar, inte försöka bli en komplett valkompass för alla val.

Projektet är inte bundet till någon nära förestående valrörelse. Första versionen byggs och metodgranskas i lugn takt mot ett kommande val, och en prototyp med exempeldata kan testas utan valrörelsens tidspress. Det ger utrymme för den granskning, validering och styrningsmodell som krävs innan en skarp lansering.

En rimlig första version omfattar:

ett begränsat antal ideologiska dimensioner,
ett mindre, genomarbetat frågebatteri,
användarstyrda prioriteringar,
ett urval konkreta sakfrågor,
partier på riksnivå,
multidimensionella resultat och partiförklaringar,
en tidigt designad sammanvägd vy,
en pilottest som validerar frågebatteriet mot dimensionsmodellen,
full insyn i frågor, data och metod.

Det är acceptabelt att den första tekniska versionen använder tydligt märkt exempeldata. Den ska inte presenteras som ett skarpt röstningsråd innan frågor och partipositioner har fått en separat metodisk och redaktionell granskning.

Tecken på att projektet lyckas

Projektet är på rätt väg om:

en användare förstår både sina likheter och sina konflikter med partierna,
resultatet förklarar korsande politiska profiler bättre än en enda procentsiffra,
användaren kan se varför ett parti placerats närmare än ett annat,
modellen kan visa att inget parti ligger nära utan att betrakta det som ett fel,
en utomstående kan granska och återskapa beräkningen,
metodkritik kan diskuteras konkret genom öppna frågor, data och kod,
Partidata återanvänds som gemensam valinfrastruktur i stället för att dupliceras.

Öppna frågor

Följande bör utforskas under projektets gång, inte låsas i detta dokument:

Vilka ideologiska dimensioner fungerar bäst i svensk politisk kontext?
Hur många frågor krävs för en användbar profil utan att flödet blir tungt?
Hur bör ideologi, varaktig sakpolitik och aktuella valfrågor balanseras?
Hur ska användaren uttrycka prioriteringar på ett begripligt sätt?
Hur stark ska effekten av en ”avgörande” dimension vara?
Hur ska osäkerhet i partipositioner visas utan att resultatet blir svårbegripligt?
Vilka krav ska ställas innan en fråga eller partiposition får ingå i en skarp version?
Hur bör externa granskare och partier kunna föreslå rättelser utan att metodens oberoende försvagas?
Vilket val ska den första skarpa versionen rikta sig mot, och vem ska bära det redaktionella ansvaret?

Sammanfattande riktning

Valkompassen ska inte vara ännu en variant av:

35 aktuella frågor → en procentsiffra → ett vinnande parti.

Den ska i stället bygga en förklarbar kedja:

grundläggande värderingar → personliga prioriteringar → konkret sakpolitik → multidimensionellt politiskt avstånd.

Det viktigaste projektet ska optimera för är inte att alltid ge ett enkelt svar. Det är att ge ett resultat som är ärligt, begripligt och möjligt att granska.